onsdag 29 maj 2019

Läs, lyssna och titta – Fokus på skola, digitalisering och lärande



Fem tips, på innehåll att läsa, lyssna eller titta på, för dig som jobbar inom eller är intresserad av skola och lärande.

  1. Första tipset är läkaren Anders Hansens bok Skärmhjärnan som lyfter fram sin syn på hur vi människor påverkas av en digital livsstil utifrån ett biologiskt och ett evolutionärt perspektiv. Boken bygger till viss del på Hansens tidigare bok, Hjärnstark.
  2. I mitt andra tips ger psykologen Siri Helle sin bild av hur mobilanvändning och digital teknik påverkar vårt mående och hälsa. Hon fokuserar specifikt på barn och ungdomar. Siri ger en positivare bild av mobil- och teknikanvändning jämfört med Hansen och menar att mobilen i sig inte är själva problemet till depression, stress och psykisk ohälsa bland utan menar att problemet ligger i hur vi hanterar de tekniska enheterna i våra liv. Siri har givit ut en bok men är även intervjuad i Hjärnpodden.
  3. En intervju med forskaren Elza Dunkel är mitt tredje tips. Hon gästar också ett av Hjärnpoddens avsnitt där hon problematiserar teknikanvändning och stressen bland föräldrar kring fenomen som barnens skärmtid. I poddavsnittet Makt, panik, sociala medier och unga, berättar hon om sin forskning rörande ungas nätanvändning och nätkulturer. I intervjun fokuseras många av de fördelar digital teknik och nätet för med sig.
  4. Fjärde tipset handlar om matteångest. Vad är matteångest? Vem får matteångest och varför? Lyssna och lär av skolministeriet: UR Sveriges Radio
  5. Mitt femte och sista tips är en film från UR om dyslexi som fokuserar på hur dyslexi kan ses som en utvecklande superkraft. I filmen får vi träffa en 19-årig filmskapare och en svensk Hollywood-regissör som berättar om sina strategier kring att hantera sin dyslexi och hur dyslexin stärkt dem på olika sätt, ex i egenskap av att vara filmskapare.

Tips 1

Bok: Anders Hansen (2019) Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda. Bonnier Fakta

”Den psykiska ohälsan håller på att ta över som det stora hälsohotet i vår tid. Ett högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. För hur mycket du än gillar att kolla bildflödet på instagram, nyheterna i mobilen eller filmer på plattan, är din hjärna inte anpassad till det som dagens samhälle för med sig. Den är helt enkelt i osynk med vår tid! Men det betyder inte att du står maktlös och att det saknas lösningar – med lite mer kunskap om hur hjärnan fungerar kommer du snart att inse att det egentligen handlar om ganska enkla och basala saker. Den mänskliga hjärnan är skapad i en helt annan tid, och kanske borde vi visa den lite mer hänsyn.” https://www.adlibris.com/se/bok/skarmhjarnan-hur-en-hjarna-i-osynk-med-sin-tid-kan-gora-oss-stressade-deprimerade-och-angestfyllda-9789174247961?gclid=Cj0KCQjwuLPnBRDjARIsACDzGL2j4qkZ2NNWyig7NcfMPfU39DOVbAWlS1bA-GtAkamLka4nUHRvdwsaAnF6EALw_wcB

Tips 2

Bok: Siri Helle (2019) Smartare än din telefon: hur du använder mobilen för att må bättre, bli effektivare och stärka dina relationer. Natur och Kultur
”Det sägs att mobiler och sociala medier gör oss stressade, ytliga och ofokuserade. Men det är bara halva sanningen. Forskning visar att problemet egentligen inte är mobilen, utan vad du använder den till. Våra mobiler kan faktiskt göra oss gladare, mer produktiva och föra oss närmare människorna vi älskar. Det handlar bara om att lära sig hur. Att outsmarta telefonen, helt enkelt.
I denna praktiska guide rensar psykologen Siri Helle bland myterna och missförstånden kring hur vi påverkas av våra smartphones. Du får råd och tips på hur du bryter osunda teknikvanor och får ut det bästa av din mobil. Genom att ta kontroll över det kraftfulla verktyget i din ficka kan du närma dig det liv du vill leva.
Mellan alla ramaskrin och pekpinnar i den här frågan är det vilsamt att läsa en guide som är så nyanserad och väl underbyggd. Jag hade praktisk hjälp redan från kapitel ett. Den här boken borde bli obligatorisk undervisning för både ungdomar och vuxna!”

Tips 3

Om poddavsnittet: ”I det här avsnittet gästas Hjärnpodden av Elza Dunkel som forskar kring ungas nätanvändning och nätkulturer, säkerhet on-line, attityder och makt. Elza Dunkels är PhD vid Umeå Universitet, lektor och forskar kring de här ämnena. Samtalet kom att handla om alltifrån sociala medier, psykisk ohälsa, makt, demokratiseringsprocesser och informationsrevolutioner. Vi tar också upp frågan kring den möjlighet sociala medier innebär för samhällets grupper, som normalt haft svårt att göra sig hörda. Vi kom den att prata om det känsliga ämnet kring hur vuxna utövar makt mot barn i vardagen, något som vi båda arbetar för att motverka.”

Tips 4

Film/serie. Matteångest av Skolministeriet: UR Sveriges Radio https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3837&artikel=7214715
Vad är matteångest? Vem kan få matteångest och varför? Lyssna och lär.

Tips 5

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

söndag 23 september 2018

Nelis 2018 - Nätverk för entreprenöriellt lärande i skolan


Då har jag fått den stora äran att för andra året i rad föreläsa på Nelis - Nätverket för entreprenöriellt lärande i skolan – i år med temat Leda förändring.
Gymnasieskolan Östra Real, Stockholm, stod som värdar och bjöd på två mycket givande halvdagar.
Förutom uppträdande från skolans musikklasser och utställningar från skolans konstelever som samtliga tolkat temat Leda förändring så fick vi lyssna till Isak Rizell – 22 årig entreprenör inom miljö, musik och integration. En driven ung entreprenör med kunskaper inom bl.a låtskriveri, musik, försäljning och arbete med nyanlända ungdomar för att få dem integrerade i samhället.


Vi fick även lyssna till Sateja Joshi, lärare på Mallya Aditi International School, Bangalore, Indien. Östra Real har hennes skola som utbytesskola och hon berättade om hur hon arbetar för att utveckla de entreprenöriella förmågorna och entreprenörskap genom projektarbeten på hennes skola i Indien. 

Jag avslutade första dagen med att hålla min föreläsning om elevdelaktighet och elevaktivitet med koppling till (Bedömning för lärande (BFL) och entreprenöriellt lärande (EPL). Jag är glad och tacksam över den nyfikenhet och fina respons som deltagarna visade för min föreläsning. En kvinna berättade att jag fått henne att lägga om sin undervisning efter att hon lyssnat till mig förra året. Sådan feedback är fantastisk. Att kunna göra en förändring på ett positivt sätt.


Även Ung företagsamhet Stockholm och Finn Upp var på plats och ledde diskussionsövningar.
För dig som är nyfiken om vad entreprenöriellt lärande handlar om så kan man säga att det i grundskolan handlar om att utveckla de entreprenöriella kompetenserna som listas nedan. I högre åldrar utvecklas detta till entreprenörskap och företagsamhet.

Entreprenöriella kompetenser

  • Vara nyfiken och se möjligheter
  • Ta initiativ, ha självtillit och mod
  • Ha drivkraft att omsätta idéer till handling
  • Lära sig att lösa problem
  • Planera sitt arbete
  • Fatta beslut, kommunicera och samarbeta


Ovanstående förmågor efterfrågas i dagens samhälle och i läroplanen för grundskolan framgår följande:

Om entreprenöriellt lärande i Lgr11, kap 1

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”                                                                                            

EPL i korthet

Sammanfattningsvis kan man säga att entreprenöriellt lärande i skolan innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.
Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.                               

EPL i undervisningen

Att i den ordinarie undervisningen ha ett sådant upplägg att eleverna får träna sig på dessa förmågor samtidigt som innehållet processas och kunskapskraven tränas är givande för såväl mig, eleverna som för samhället i framtiden då dessa förmågor efterfrågas på arbetsmarknaden. Så fram för kreativa lektioner i klassrummet!

Våga, prova, lyckas, misslyckas och utvecklas! Heja alla modiga!                                                                                                                                                                        
Kontakta mig om frågor!

jenny.sjoberg@avesta.se 

Tel. 0226-645299

Mobil: 072-2405696

fredag 15 december 2017

Om motivation...


Vad är motivation?
Hur hittar man sin egen motivation?
Kan man få någon annan motiverad?
"Hen måste bli mer motiverad!"
"Hur ska jag motivera mig?"
 
Som lärare, elev, förälder eller bara människa har vi nog alla upplevt stunder med massor av motivation och driv men även stunder av noll motivation. Vad är skillnaden? Vad ger det ena eller det andra? Är det lättare att hitta den yttre motivationen än den inre eller tvärtom?
 
Jag kommer inte kunna lösa gåtan om motivation här men jag kommer dela med mig av tankar som elever från två klasser på min höstadieskola har rörande motivation.
 
Vill du ha en förklaring till själva ordet motivation så klicka på länken till UR Orka Pluggas film:
 

Elever År 9 om motivation:
Vad är motivation för något?
Personlig drivkraft
Motivation är en slags drivkraft
Att få hjälp, stöttning, veta hur bra man är på något, få veta att man kan
Att bli taggad
Att man vill göra något
Man kämpar för sitt mål
Man försöker
Är positiv
Drivkraft
Drivkraft att anstränga sig
 
Finns det olika sorters motivation?
Ja, många sorters ex – motivation av att lyckas, motivation av att hjälpa andra
Motivation vid roliga aktiviteter
Olika för olika personer och vid olika tillfällen
Belöning är motivation
Att se fram emot ett särskilt mål
Inom sport – motiverad om laget peppar
Själv – Fortsätta tro på sig själv, göra det man kan
Plugga – ”jag kan detta nu"
Städa – ”det blir bra när jag är klar”
 
Hur finner du motivation?
Om man vill nått är det lättare
Göra roliga saker
Man tänker på konsekvenserna
Tänker på belöningen 
Inför viktiga saker som ex prov
När man ser fram emot saker så känns det bra 
När man sätter upp ett mål
Tänker på vad man får ut av det
I matte finns det ingen motivation men i idrott har du mycket motivation

Vad krävs för att det ska vara motiverande för dig?
Det ska vara roligt att lära sig
Roligare ämnen, godare mat, varierande lektioner
Kompisar
Ha ett mål att jobba mot
Intressant och roligt
Kul
Bra sömn och mat
Varierande uppgifter
Till Lärare - Hur kan lektionerna bli mer motiverande?
Mer varierande uppgifter
Göra mer som eleverna vill kanske
Praktiska övningar
Som nu, inget specifikt 
Fråga eleverna mer och göra olika lekar som man lär sig av
Vara tydliga
Fråga elever vad som är kul
Kahoot
Veta vad som krävs för ett visst betyg ex A
Beror på person till person
Försöka göra lektionen intressant och rolig för alla elever och kanske fråga om någon är tyst..
Lite genomgång och göra lite själv, inte hålla genomgång ¾ av lektionen och liksom servera på ett guldfat.
Mer praktiskt

Tips till en kompis - hur kan du öka din motivation?
Lyssna på inspirationsfull musik
Ge positiv energi
Sätta upp mål 
Tänka positivt
Försök ha kul
Tänk positivt och tänk på viktiga saker som sömn och mat
Tänka att desto fortare man gör klart något desto fortare får man göra något kul
 
Vad skulle du ha svarat på frågorna ovan? Dela i kommentarer!

Ha det gott!
Med vänlig hälsning Jenny Sjöberg, Domarhagsskolan, Avesta
 
 
 

onsdag 1 november 2017

Delaktighet och anpassning av undervisningen


www.larandemedjenny.blogspot.se


Vår skola, Domarhagsskolan, är likt många skolor i Sverige delaktiga i Skolverkets satsning på att kompetensutveckla lärare för att nå alla elever genom fortbildningen ”Specialpedagogik för lärande”. Just nu läser vi den modul som heter Inkludering och delaktighet som bygger på att utveckla kunskap och förståelse för hur en inkluderande lärmiljö och elevers delaktighet påverkar lärandet och vilken betydelse en tillgänglig och anpassad undervisning har för lärandet. I veckans del så läste vi en text om att anpassa undervisningen efter eleverna, vilket är en av mina hjärtefrågor i yrket som jag ständigt söker förbättra. I den texten lyftes det fram vad som karaktäriserar en undervisning där alla elever har möjlighet att delta efter sina olika förutsättningar och syftade till att ge redskap till att anpassa undervisningen så att den möter variationen av elevernas olikheter.

 
Följande punkter kring anpassning lyftes fram som viktiga:

  1. Skolan ska skapa förutsättningar utifrån att elever utvecklar kunskaper och förmågor på olika sätt.
  2. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer.
  3. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande.

(Skolverket, 2017)

 

Att ha eleverna med i planeringen upplever jag göra dem mer engagerande och motiverade och min förhoppning är att det får dem att känna att de äger sin situation och sitt lärande i högre grad än annars. Som alltid kan man utvecklas och förbättra sitt arbete och det hoppas jag att jag kommer göra även på denna punkt vad gäller att få mina elever än mer delaktiga i ännu fler av planeringens och undervisningens olika delar. Glädjande är att jag genom åren upplevt en uppskattning i att som elev få vara med och tycka till och bli lyssnad på i planeringsdelarna. I Lgr 11 framhålls att deltagande i planering är en väg mot att utveckla förmågan till att kunna utöva ansvar och inflytande.

 

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lgr 11, s. 8).

 

Likt det framhålls i Lgr 11 men även i texterna tillhörande skolverkets specialpedagogiska utbildningssatsning så bör eleverna vara delaktiga i flera av undervisningens delar.

 

Jag själv har som regel att eleverna alltid får vara med och planera undervisningens form, innehåll och prövningssätt som grund och kunskapskrav, tidsram mm i de fall det passar.

 

Jag kommer i detta inlägg dela med mig av några elevröster kring hur det upplevs att få vara med och välja sin prövningsform vilket innebär att det i en klass oftast är tre till fyra olika prövningssätt på ett område. Det kräver lite extra kreativitet och planering från min sida men det är varken svårt eller jobbigt och definitivt värt det då det är så uppskattat från eleverna. Dessutom är det givande även för mig att kunna stimulera och utmana eleverna utifrån deras starka sidor om det så är skriftigt eller muntligt, i liten grupp, enskilt eller via inspelning. De mindre starka sidorna får eleverna träna på lektionstid men vid prövning så anser jag att de ska få bästa förutsättningarna att visa sina kunskaper.

 

De prövningsformerna som jag upplever mest populära är muntligt prov i liten grupp och skriftlig inlämningsuppgift följt av skriftligt prov, praktiska prövningar och individuell redovisning. Även om jag försöker uppmuntra till andra och mer kreativa (och kanske roligare😉 ) prövningsformer så väljer de oftast något av dessa varianter, kanske för att det är bekant för dem.

 


Här är tankar från elever i år 8 och 9 vt 17 rörande att få vara med och välja prövningsform:

 

”Att man känner sig säkrare när man har prov.”

”Man kan plugga på det sätt som passar en själv.”

”Det är bra för att alla är olika och testar sina kunskaper olika.”

”Vissa har enklare med muntligt medan andra skriver enklare.”

”Jag har de bästa möjligheterna att visa vad jag har lärt mig i mina kunskaper. Således bekämpar jag min stress över skolarbetet.”

”Då väljer man vad man tycker är mest intressant och hänger då med bättre på lektionen.”

”Jag får pröva på det sätt som jag tycker känns bäst och tryggast.”

 

Så här sa elever i år 7 ht 17 som svar på samma fråga:

 

”Det känns bra.”

”Bra, då får man välja det som fungerar bäst så man kan visa det man kan på det sätt man vill.”

”Jättebra att man får välja själv så man kan prestera på bästa sätt.”

”Jättebra då vi lär oss olika och jag lär mig bäst av att skriva.”

”Bra då man kan visa sin kunskap på det sättet som man vill.”

”Jättebra och något som alla lärare borde göra. Då kan man liksom göra det som känns bäst”

”Superbra!”

”Det är nice”

”Kan vara svårt att välja så jag behöver hjälp med det.”

”Bra för att man får göra det man själv tycker är bäst.”

”Det är jättebra och skönt att välja själv.”

”Det ger lite trygghet.”

”Bra då får man visa det man kan från sin starka sida.”

”Bra!”

 

Sammanfattningsvis så upplever jag en uppskattning från eleverna att ges möjligheten att visa kunskaper på ett tryggt sätt utifrån deras olika förutsättningar och starka sidor och jag slås av hur insiktsfulla de är över sitt eget och andras lärande, att det ser olika ut och måste få vara så.

 
Läslovshälsningar från Jenny :)

 



 
Domarhagsskolan, Avesta